Archive for the 'Allmänt' Category

De 5 dödssynderna på Facebook

För några veckor sedan när jag fortfarande var färsk i storstaden skickade jag iväg 25 vykort till släkt och vänner. Det slutade med att jag hamnade på akuten med diagnosen “kramp i handen”. Det var då jag insåg att det var tangentbordet och inte pennan som var mitt rätta element. Så förvänta er inga julkort i år.

För att sprida kärlek och julefrid har jag istället komponerat ihop en lista över de 5 mest irriterande statusuppdateringarna som vi dagligen tvingas att stå ut med på Facebook. Mina vänner, här har ni de 5 dödssynderna på Facebook! Undvik dem!

  • “Alla som älskar sina djur, klistra in detta. Annars är ni djurhatare!” Att skriva om era irriterande djur eller barn och sedan kalla oss som inte bryr sig för hatare är fräckt. Och nej. Kattungar är inte söta och bebisar har funnits på jorden i hundratals år. Varför denna plötsliga hype över deras framsteg?
  • “Är skittrött och har knappt sovit. Har också mensvärk och är bakis!” Att du är sjuk, trött, bakis eller har mensvärk är faktiskt inte så spännande som man kan tro. Ingen tycker synd om dig. 
  • “Äntligen fredag, gud så skönt!” Skönt? För vilka då? För oss som läser? Verkligen inte. För vi vet vad som väntar. En helg fullspäckad med beklagande inlägg över hur trötta, fulla och bakfulla alla är. Snälla politiker, inför 7 dagars arbetsvecka och se till att fredagen blir den nya måndagen!
  • “Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv” Tro det eller ej, men kloka citat och inspirerande låttexter som du snott från andra är inte alls lika meningsfulla när de tas ur sitt sammanhang, ett sammanhang som oftast bara du förstår. 
  • “Åhhh gud, om en vecka kommer det nya avsnittet av One Tree Hill” Alla dessa amerikanska TV-serier om 17-åriga ungdomar som spelas av 28-åriga skådespelare. Finns det någon som tar dem på allvar? Vill jag ha min dos av drama sätter jag mig bakom ett gäng “asså hallå”-tjejer på t-banan.
3 comments

Uppdatering från skogen

I väntan på lägenheten i Stockholm har jag sedan en vecka tillbaka bott hemma hos familjen i Väckelsång. Om allt går enligt planerna flyttar jag till huvudstaden i helgen.

Under min tid i den småländska skogen har jag inte bara hunnit bli stammis på det lilla gymmet i Tingsryd utan också anpassat min dygnsrytm till en något mer normal sådan.

Som om det inte vore tillräckligt har jag också tvingats in i ett grovt missbruk av ofrivillig motion i form av diverse promenad- och cykeläventyr med mamma och kompisar.

Kom ihåg att för mycket frisk luft & motion kan göra dig sjuk!

Jag har också hunnit med en snabbvisit hemma i Ronneby där jag tillbringade århundradets kallaste natt i mitt gamla rum utan värme. Jag kunde lika gärna ha tältat i skogen.

Trots att tiden i Småland går fort känner jag ändå en viss otålighet över att komma igång med mitt nya liv i Stockholm.

1 comment

Farväl Ronneby

Farväl Ronneby. Nu drar jag till Stockholm. Vi ses!

Tack till Sanja från ratato.tumblr.com som tog den fina bilden.

6 comments

Stockholm: Tagning #3

Kultur-tornadon Kasper har återigen bestämt sig för att drabba Stockholm, denna möjligheternas stad där 1 vaskad champagneflaska väger tyngre än 50 besudlade stureplanstjejer med rött läppstift, blöjshorts och frisyrer klippa av frisörs-Bobby.

Många ställer sig frågande inför vilka konsekvenser min flytt kommer att innebära för Ronneby som stad. Experterna menar att ett Ronneby utan Kasper är lika ointressant som ett fotbolls-VM utan svensk medverkan. Eller ett hav utan vatten.

Det enda vi med säkerhet kan säga är att spekulationerna kring min flytt redan haft negativa följder för både näringslivet och nöjeslivet i Ronneby kommun.

Det började med att Jekyll & Hyde lade ner sin verksamhet och fortsatte med att stadens enda nattklubb höjde sin åldersgränsen från 18 till 22.

Senaste i raden av nyheter är att Blekinge landsting gjort det möjligt att beställa gratis klamydia-test via nätet. Jag vill bara klargöra att det inte finns något samband mellan utdelningen av dessa tester och mitt beslut att flytta från staden.

Sist det bar iväg till Stockholm återvände jag till Ronneby likt en skadeskjuten kaja. Om 30 dagar bär det av igen. Den här gången till Husby, Stockholms motsvarighet till Kallinge, endast 19 minuter från t-centralen med den blåa, lite adligare linjen.

 

3 comments

Trasiga jeans i Växjö

Då var man tillbaka i verkligheten efter två dagars intensivt festande på campus i Växjö. Utan att ta ut någonting i förskott känns det som att helgens bravader lade grunden till något som mycket väl kan bli den bästa sommaren sedan år 2006.

För det var nämligen en riktigt jäkla bra helg. Båda kvällarna var bra på sitt sätt. Fredagen resulterade i en klockren Nikki Sixx-fylla, medan lördagen bjöd på en något mer sofistikerad George Clooney-fylla. Kombinationen trevligt sällskap, nya bekantskaper och bra musik gjorde helgen riktigt minnesvärd.

Ju mer jag flänger runt i andra städer desto mer inser jag hur pass spännande det kommer bli att flytta från Ronneby till hösten. Men missförstå mig rätt.

Jag har alltid förespråkat att det viktga inte är var man bor utan hur man lever. Men jag börjar mer och mer känna mig som en haj i en guldfiskskål.

Man kan jämföra Ronneby med ett par gamla trasiga jeans. Man vet att man borde köpa nya men innerst inne vill man inte. På sommaren är Ronneby precis som ett par gamla jeans, man älskar dem och vill inte byta dem mot de dyraste jeansen i världen. Men på vintern kan man inte gå omkring i trasiga jeans. Det funkar inte.

2 comments

Kajan.nu är tillbaka

Efter många om och men har jag beslutat mig för att återuppta skrivandet här på kajan.nu. Mycket har hänt och betydligt mer kommer att hända, så spänn fast säkerhetsbältet och förbered er på en ny epok av litterär kakofoni utan dess like.

På senare tid har jag börjat träna en muskel som jag inte använt på väldigt länge, nämligen hjärtat. Jag minns knappt hur man gör men det känns bra. Jag skyller delvis på att jag har börjat springa och delvis på mitt enigmatiska svärmeri.

Jag har också börjat dricka kaffe och äta munkar. Ett måste om man vill bli polis.

I övrigt står sommaren för dörren. Den är inte riktigt här ännu men snart börjar nedförsbacken som 9 miljoner bleka svenskar väntat på. Myggnät, uteserveringar, kvällskratt, konserter, grillkorv och nattbad i poolen (om den någonsin blir färdig).

9 comments

Recept på att bli en marionett

Idag råkade jag av en ren slump klicka mig in på Kissies hemsida.

Narcissistiska bilder, pratbubblor, en själlös attityd och frågor i botten av alla inlägg som inbjuder besökarna till en dialog. Allt fanns där och kändes väldigt bekant.

Var hade jag sett det förut? Plötsligt föll alla bitarna på plats.

Det verkar som att alla sponsrade bloggerskor och deras wannabees är tvungna att följa samma fördummande och integritetslösa mall för att låta sig utnyttjas av företagen som sponsrar (dvs utnyttjar) dem och deras besökare.

Jag log för mig själv och tittade ner från min höga häst. Sedan red jag iväg och skrattande åt misären.

3 comments

“Att göra slut”, i 64 enkla steg

För några år sedan filosofierade jag kring ett fenomen som jag valde att kalla för Jojo-effekten. Igår snubblade jag över ett otroligt träffsäkert filmklipp om hur relationer mellan människor verkligen fungerar. Alla känner väl igen fenomenet?

3 comments

Två mäns blickar möts på gymmet

Vad är orsaken till att två mäns blickar reflexmässigt möts efter att en attraktiv tjej gått förbi eller på något annat sätt uppenbarat sig på t.ex gymmet?

Vi kan alla relatera till ögonblicket då vi spanat in någon av det motsatta könet på ett tillsynens klumpigt sätt. Utan att tänka efter lyfter vi blicken för att se oss om utan att egentligen veta varför.

I samma stund möter vi oftast blickar från andra män / kvinnor i samma situation.

Vissa tittar bort och låtsas som om ingenting hade hänt, medan andra på ett klart och tydligt sätt visar att de tyckte om vad de såg. I dessa lägen förväntas man att signalera tillbaka och ingå en slags outtalad form av genus-samhörighet.

Det är en teori.

Min andra teori bygger på att människan, precis som de flesta andra djur, agerar instinktivt och använder uppsökande ögonkontakt för markera sitt revir och sitt byte inför rivaliserande hannar eller honor i sin närvaro.

Allt är en naturlig del av jakten efter en partner som besitter de kulturellt gällande hälso-indikerande yttre attributen som signalerar om bra arvsmassa för potentiell avkomma.

No comments

Tjejer och pressen av att bära en mask

I dagens samhälle känner färre och färre människor att de duger som de är. Det är framför allt ni tjejer som får leva med den ständiga pressen av att bära en mask.

Håret ska fixas och sminket ska läggas och gud förbjude om någon såg er utan den förskönande fasaden. Vissa anser sig behöva fasaden mer än andra, medan vissa lever med rädslan av att någon ska komma dem tillräckligt nära in på livet för att se den oglamourösa och otillfixade personen bakom masken.

Det finns de som påstår att sminket inte visar ens rätta jag. Själv tycker jag att det är fullt naturligt att människor vill visa sitt bästa jag, istället för sitt rätta jag.

En grundregel som vi däremot alla kan enas kring är att ju mer spackel det finns desto mer finns det att dölja.

Här är några varningar för sånt som är absolut förbjudet när det gäller smink:

  • Det finns ett regelbrott inom sminkning som slår alla de andra tillsammans. Det är när tjejer envisas med att bära en foundation (eller vad smörjan heter) i antigen för ljus eller för mörk nyans så att man tydligt ser maskens konturer vid ögon och hals. De ser antigen ut som lik eller som om de hade en sjukdom som sakta men säkert förvandlade dem till afro-amerikaner.
  • Rött läppstift är absolut förbjudet i alla lägen. Det spelar ingen roll vilken tjej-tidning du har läst. Rött läppstift kommer aldrig se bra ut, oavsett vad Sofi Farhman eller Blondinbella tycker (dvs får betalt för att skriva).
  • Folk som sätter rosa puder på kinderna för att framhäva sina kindben. Om dina kindben behöver framhävas är det lätt fixat med en rak höger från din pojkvän.

Oavsett hur mycket man försöker så finns det faktiskt bara en sak som slår högre än allt smink på jorden. Ett geniunt leende som reflekterar ens välspacklade inre.

8 comments

Snygg, åtråvärd och allmänt cool

Igår var första gången på länge som råkade ut för en sk. George Clooney-fylla. En George Clooney-fylla innebär att man hamnar i ett mentalt tillstånd där man känner sig snygg, välbärgad, åtråvärd och allmänt cool. Just en sådan kväll hade jag igår.

Det slog mig även hur pass märkligt klubb-fenomenet egentligen är. Åtminstone för min egen del. Man går in och betalar pengar för att få komma ut och röka, andas eller prata med folk. Nästa gång kanske det räcker att man står utanför klubben?

2 comments

Julterror

Julklappar, må ni brinna i helvetet.

Det är svårt att beskriva hur mycket jag hatar att julhandla. Det är samma visa varje år. I sista sekund ska man ut på en krystad jakt efter de perfekta klapparna.

Man springer runt hungrig och trött i blåsten och kylan. Man går runt i affärer och trängs. Efter några svettiga minuter i kön bestämmer man sig för att kolla på “nästa ställe” istället.

Naturligtvis vet man aldrig vad man ska handla. Och för varje affär man besöker ökar vreden inom en. Onda tankar börjar flöda.

Man vill välta omkring saker, knuffa omkull människor, skrika “Åt helvete med julen” till alla barn och skvätta kokhet glögg i ansiktet på alla expediter.

Vad hände med uttrycket “En fröjdefull jul”?

4 comments

Att snabbspola sitt liv

Jag har alltid sammankopplat uttrycket “leva i nuet” med ett klyschigt försök till att vara filosofisk. Men ju mer jag tänker på det desto klarare står det att väldigt få människor egentligen lever i nuet.

Det finns tre sätt att leva på. I det förflutna, i nuet och i framtiden. Och hur tråkigt det än låter så lever majoriteten av människorna i det västerländska samhället sina liv i antigen det först eller sistnämnda.

De som lever sina liv i det förflutna går på autopilot genom nuet och lever i det förflutnas ljuva dagar. Man tänker på saker hänt och på hur de kändes. Det resulterar i ett liv byggt av lagrade känslor och sinnesintryck.

De som däremot lever i framtiden har en annan inställning. Nuet för dem är bara ett redskap för att skörda morgondagens frukter. Man struntar i hur nuet känns och fokuserar på att bädda för framgång i framtiden.

Man ser fram emot känslan av hur framgången ska smaka till den utsträckning att det verkliga nuet upplevs som nödvändigt ont. Man vill leva sitt liv i fast forward.

Det finns dock ett problem med att leva i det förflutna och i framtiden. Rent teoretiskt existerar de inte. Varenda sekund av våra vakna liv lever vi i nuet. Det förflutna och framtiden finns bara i teorin och i våra psyken.

Det där ögonblicket som man sett fram emot så länge kommer förr eller senare att bli en stund i nuet. Och det komiska med det hela är att man inte uppskattar den verkliga känslan av nuet lika mycket som man uppskattade förväntningen av hur det skulle bli.

Vi uppfattar framtiden som bättre och annorlunda än nuet vi befinner oss i. Vi inser inte att framtiden i själva verket kommer bestå av en massa ögonblick i nuet, dvs. samma material som vi just nu lever i.

Vi lever i hopp om att livet är en nerförsbacke när det i själva verket består av en raksträcka utan varken upp eller nerförsbackar.

Det är fullkomligt mänskligt att glorifiera och bygga upp känslor inför något som komma skall. Gräset är alltid grönare på andra sidan och man vill alltid ha det man inte kan få!

Så fråga dig själv. Lever du i nuet, det förflutna eller i framtiden? För oavsett hur högt du klättrar kommer livet aldrig att byta färg.

Idag är nu. Igår var nu och imorgon kommer att bli nu.

No comments

Ansiktsbok

När jag för 24 år sedan kläcktes i det smogdränkta och föroenade Polen kunde jag aldrig föreställa mig att jag 24 år senare skulle sitta på Internet och förvirra mig själv i något som skulle kallas för Facebook.

Jag säger det igen. Facebook. Eller ansiktsbok, som det heter på svenska. Vad är det? Och varför ska man behöva bry sig? För två dagar sedan brydde jag mig inte. Jag såg mellan fingrarna.

Sedan small det. PANG!

Facebook har tagit världen med storm. Det finns ingen levande människa som inte har hört talas om Facebook. Facebook är och kommer utvecklas till ett ännu starkare varumärke än vad det är idag.

Jag vill inte placera det i facket “communitys” men i runda slängar skulle man kanske kunna säga att det är en blandning mellan MySpace och Lunarstorm.

Det bästa av två världar fast med en möjlighet att närverka. Men det som förvånar mig mest är att man hittar ALLA på facebook.

Bara idag har jag lyckats hitta 40 bekanta. Då snackar vi om allt ifrån mellanstadie-kompisar till gamla flammor, ovänner och kompisar till kompisars kompisar. AV någon anledning finns alla faktiskt där.

Efter många om och men har jag kommit fram till en slutsats. Finns du inte på Facebook.com så finns du inte i verkligheten.

På Facebook är uttryck som “Puss&Kram” och användarnamn som “BS_Elin_16” lika ovanliga som bra musik på Rix FM. Frågan är om just Du är en bra eller dålig låt.

Du hittar mig under “Kasper Johansson”

No comments

Återanvända förhållanden>

Är det vanligt att återanvända smeknamn, mysiga aktiviteter, rutiner och andra saker som fungerade i ens gamla förhållande? Det som funkade med ditt ex borde väl funka med din nuvarande eller blivande partner också, eller hur?

Varför anstränga sig i onödan när man kan återanvända beprövade metoder?

No comments

Elden har falnat

Hur mycket man än ser fram emot sommaren blir det inte alltid som man tänkt sig. Det finns bara ett ord som kan sammanfatta sommaren 2007. Besvikelse.

År efter år brukar jag försöka ha den bästa sommaren i mitt liv. Men i år kan jag med gott samvete säga att det här måste ha varit den sämsta sommaren jag någonsin har haft.

Den klassiska sommarkänslan har varit lika frånvarande som solen, festerna, grillningarna, badet och solbrännan. För att inte tala om alla missade musikquizer, uteblivna kvällsfikor och misslyckade stadsfester.

Vem har vi att skylla?

Jag vågar nog påstå att vädret är boven bakom dramat. Det enda jag kan minnas från sommaren är tidningsrubrikerna som lovade vackert väder och att sommaren äntligen hade kommit för att stanna. De ljög allihop.

Det enda som har kommit för att stanna är den bittra eftersmaken av en misslyckad sommar. Framför oss har vi ännu en sentimental uppförsbacke kantad av höstblöta gator, mörker och en evig väntan på sommaren.

No comments

Polskt förspel

Idag kom Martina på ett helt nytt uttryck. Polskt förspel.

Det polska förspelet kännetecknas av att vara typiskt polskt, dvs fattigt och snålt. Det går ut på att tigga och be och den som tigger och ber brukar tack vare sina sliskiga metoder kallas för “ålen”. Den största och faktiskt enda fördelen med det polska förspelet är att ålen från Polen alltid får det han vill ha.

No comments

« Previous Page