Archive for the 'Filosofi' Category

Festångest

Under mina glansdagar som student myntade jag det numera patenterade uttrycket festångest. Festångest är precis vad det låter som, en kluvenhet över att behöva gå ut och festa. Efter många år av studier på området har jag fortfarande inte hittat orsaken till varför festångesten inträffar. Den bara gör det ibland. För oss alla.

No comments

Fröken guldlock – ett sällsynt exemplar

Hur kunde prinsen förälska sig i en flicka som bara sov?

Många frågar sig hur man vet att man har hittat tjejen med stort T? Svaret är att man vet eftersom man varken tänker eller vill vara med andra tjejer längre.

Det var då det slog mig. Jag varken tänkte eller ville vara med andra tjejer längre.

För första gången på länge hade jag fått en känslomässig förbindelse med en tjej. Jag drogs till henne på alla sätt. Känslomässigt, fysiskt och mentalt.

Hon var tjejen som andra ignorerade men som jag åtrådde, trots att hon inte på något sätt var perfekt. Jag såg hennes inneboende möjligheter och potential. Bredvid henne verkade andra tjejer ofullständiga.

Hon tillbringade ännu en natt hos mig. Ingenting hände. Det var en perfekt natt.

Vi fortsatte att träffas och varje sekund i hennes sällskap var lika tillfredsställande som den var frustrerande. Ungefär som att känna doften av nybakat bröd från ett bageri som var stängt.

Men saker och ting förändrades. Tiden gick och jag insåg så småningom att tåget redan hade gått. Det som inte fick hända hade hänt och jag stod ensam kvar på perrongen med en resväska full av känslomässig förvirring.

Jag hade låtit henne komma innanför mina murar och bli alldeles för betydelsefull för mig. Jag försökte genast rationalisera bort mina känslor genom att tänka logiskt.

Kanske hade jag projicerat en bild av henne som inte fanns där i verkligheten? Och varför hade ingen smart vetenskapsman uppfunnit en emotionell kondom?

Ju mer jag tänkte desto klarare insåg jag att alla tankarna var förgäves. Tankar har vi i huvudet. Känslor har vi i kroppen. Tyvärr är känslorna kraftfullare. Det var kört.

När man fallit för någon finns det bara en sak att göra för att kunna gå vidare och bli av med den där resväskan. Glömma, förtränga och låta glorian sakteligen falla.

Ibland måste man göra det som är rätt istället för det som man mår bra av. Och för att besvara den inledande frågan om prinsen och den slumrande skönheten:

För att han trodde sig ha förmågan att kunna väcka henne…

 

 

14 comments

Mentalt gangbang

Vissa menar att drömmar uppfyller ett syfte medan andra ser dem som ett sätt för hjärnan att nollställa och bearbeta dagens händelser.

Jag ser dem som ett mental gangbang där hjärnan hamnat i skottlinjen för det vita guldet. Vissa drömmar kommer man ihåg medan andra minns man inte alls.

Bäst är de gånger då man befinner sig i ett gränsland mellan sovande och vaket tillstånd. Först då kan man aktivt styra sina drömmar dit man vill. 

 

1 comment

Döden gör sig påmind

För en dryg månad sedan dog Peter Steele från Type O Negative. Förra veckan var det Ronnie James Dios tur och igår valde basisten i Slipknot att kasta in handduken.

All denna död påminner mig om hur skört livet egentligen är. Det spelar ingen roll vilken lott man dragit här i livet. Man kan vara rik, känd, snygg eller bara en helt vanlig medelmåtta från Medelpad. Alla ska vi dö och ingen kommer undan. That’s it!

Min teori är att alla föds med ett visst antal förutbestämda hjärtslag som slag efter slag sakta tickar ner mot noll. Tänk om man kunde se denna räknare och på så sätt få reda när man skulle dö? Vad annorlunda allting hade varit. Och vad bråttom man hade fått med att hinna leva livet fullt ut och göra allt det där som man inte vågade?

Vissa tror på livet efter döden, några tror på återfödelse medan andra inte tror på någonting alls. Kalla mig naiv men jag tror på fullaste allvar att vetenskapen kommer att hitta ett botemedel mot döden innan den hinner bli ett faktum för mig.

Åldrandet och döden går nog inte att förhindra, våra kroppar är ju trots allt inte mer än biologiska maskiner. Nej. Framtidens lösning kommer bli någon slags överföring av medvetandet till en ny, förmodligen klonad kropp. Mycket kan hända på 50 år.

I want to belive!

2 comments

En oändlig raksträcka

Jag börjar bli väldigt kluven när det gäller de mörka årstiderna här i Sverige.

Å ena sidan har vi de årliga förväntningarna kring jul och nyår men å andra sidan har vi den oändliga raksträckan av mörker och känslan av rotlöshet den bringar.

I dystra tider som dessa är det lätt att romantisera över sånt som varit istället för att fokusera på sånt som om ett halvår återigen skall vara.

Likt en u-båt gjord av känslomässig teflon dyker man istället ner i sig själv och navigerar mot okänt mål i ett stormigt hav av funderingar.

2 comments

Just idag är jag fri

Idag gjorde jag något som jag väntat på att få göra väldigt länge.

Jag betalade den återstående delen av min CSN-skuld på 36 000kr. En skuld som jag inte längre behöver ha flåsandes i nacken.

Så ikväll är jag en fattigare men desto friare Kasper. Fast vad är egentligen frihet?

Frihet för mig är att vara fri från amorteringar, lån, äktenskapspapper eller dåligt samvete för att man har slösat sina pengar på onödiga prylar.

Frihet är att veta att man när som helst kan hoppa ombord på ett tåg här i livet utan att behöva oroa sig för vad man lämnar efter sig.

Jag känner att det där tåget börjar närma sig nu. Och om inte allt för länge har jag råd med en biljett. Tills dess fortsätter jag att vandra på minsta motståndets väg.

 

8 comments

Känslomässig dyslexi

Det är med blandade känslor man går till jobbet efter en fyra veckor lång ledighet.

Visst är det alltid lite nytt, fräscht och spännande att börja jobba igen. Lite som att komma tillbaka till skolan efter ett lov med förhoppning om att allt ska ha blivit lite häftigare under sommaren. Man inser snabbt att allt är sig likt.

Skolböckerna ser fortfarande lika tråkiga ut. Klassens snyggaste tjej har blivit tjock och skolans tuffing kan fortfarande inget annat än att supa, slåss och prata gott om sig själv. För att inte glömma den oinspirerade läraren som egentligen skiter i allt och söker jobb på andra håll istället.

Det är i stunder som dessa som man måste ta ett djupt andetag och påminna sig själv om att det finns ett högre syfte med det man gör. Gör man inte det riskerar man att bli kvar på högstadiet hela livet.

2 comments